Viktoperationer - lycka eller olycka?

Jag är som många vet vikt opererad. Jag opererade mig hösten 2009 efter att ha väntat i kö i ca 2 år. Då var det lång väntetid vilket jag tycker är bra, då hinner man verkligen väga för och emot!
Jag vägde 145 kg som mest och var så himla olycklig! Jag hade ont, var så himla orörlig och bara tanken på att fika ute fick mig att må dåligt! Fick jag plats i stolen? Skulle den gå sönder? Vad skulle folk säga när jag inte kom fram osv.
I juni 2010 hade jag gått ner till 104 kg! Minus 41 kg! Vilken lycka! Jag var så rörlig och mådde så bra!
Tyvärr gick jag aldrig ner mera! Men vägde så mycket som många idag väger när de gör sin operation, och det är för mig helt obegripligt!
När jag gjorde min operation hade jag inget liv! Trots att jag hade Palle som älskade mig så mycket tyckte jag knappt livet var värt att leva. Jag kände mig så totalt misslyckad som person.
Idag 6 år senare har jag tyvärr gått upp 12 kg och jag känner mig om än mer misslyckad, nu är jag både viktopad, dietist och fet. En något jobbig situation, tro mig!
MEN jag är verkligen lycklig! Trots alla mindre trevliga biverkningar.
För tyvärr är det så, att vi som är viktopade får en massa tråkiga biverkningar som man kanske inte tänker på. Läkarna vet inte riktigt hur de ska bemöta alla oss som har näringsbrist m.m. För vi är ju smala!
Jag fick laktosintolerans vilket är ganska lätt att leva med, om en något dyrare.
Jag fick B3 brist, 2013 jag satt mest helt apatisk och kunde inte företa mig någonting. Frågade man mig hur jag mådde bara grät jag. Fick behandling, inte av läkare för mina prover visade inga brister, och mådde så mycket bättre.
2014 vandrade jag i en dimma, jag var så blek och trodde det berodde på att min ansiktskräm hade solskyddsfaktor i sig. Det var bara sirap i hjärnan, ingen trevlig upplevelse! Palle gissade på glutenintolerans. Så på hösten 2014 skulle jag få järndropp pga katastrofala järnvärden. Våren  2015 hade jag ingen järnbrist, för då hade jag ju ätit glutenfritt i ca 5 månader. I sommar har jag blivit brun igen och mina väninnor säger att jag ser så pigg ut :) och sirapen är nästan helt borta.
Jag klarar i princip ingen stress längre, jag blir irriterad och får inget gjort.

Ångrar jag då min operation? Nej det gör jag inte, men jag sörjer att jag behövde göra den. Och jag får ångest när jag tänker på hur dåligt läkarkunskaperna är när det gäller biverkningar på viktoperationer. För det finns inte många läkare som ser allvaret i det hela.

Så varför är jag då kritisk till vitoperationer när jag själv fått hjälp?
Jo det är för att man kan åka så fruktansvärt illa ut! I min värld är det obegripligt hur man vid så låga vikter som 105-110 kg ens kan överväga en operation.
Min kusins väninna dog på operationsbordet. Hon som äntligen skulle bli smal och lycklig!
Det finns kvinnor och män som är dementa av näringsbristen som ingen trodde på. De har hjärtproblem men proverna visade inga konstigheter.
De sitter i rullstol m.m

Det finns en stor bloggerska som idag skrev på sin blogg till en följare; du kommer bli så lycklig!
 För nu var remissen skickad. Jag har försökt prata med bloggerskan för jag tycker det är hemskt att hon skriver om viktoperationen som om inga biverkningar finns.Men då fick jag höra att bara för att jag inte blivit smal så betyder det inte att alla andra blir det, jag fuskade säkert och gjorde en massa fel.
Jag tycker visst att man kan berätta om operationen men kanske är det den som skulle bli så lycklig som dör eller blir dement?
När man är så stor som den här bloggerskan är så påverkar man så mycket mer än vad man själv fattar. Men jag som varnar anses bara som avundsjuk och dum.

På ett forum jag var medlem på blev det en bantningshets, Det var när LCHF precis kommit, jag varnade för jag såg att vissa inte mådde så bra. Jag fick återigen höra att jag bara var avundsjuk. Att jag var missunnsam och dum. Det hela slutade med att en deltagare fick anorexia. Det är så tragiskt, idag mår h*n bra igen men det tog tid.

Så det jag vänder mig emot är att man opererar sig vid så låga vikter, att man inte fattar att eftervården är katastrofal och att väntetiden är ca 3 månader. Man hinner inte tänka ordentligt på 3 månader.

Hade jag velat ha min operation ogjord? Ja med tanke på att jag garanterat kommer få den ena bristsjukdomen efter den andra och kommer få svårt att få rätt hjälp! Är jag rädd för framtiden? Jag livrädd faktiskt!
Men jag ska göra allt jag kan för att få leva ett bra liv!

Låt inte Jante styra!

Snart är 4 ljuvliga semesterveckor till ända. Ja Palle ska ju alltid vara värst så han har varit ledig i 6 veckor! Men som vi har njutit!! Jag har inte haft så här lång semester sedan jag bodde i Göteborg och det var 11 år sedan.
Vi har varvat utflykter med lugna hemmadagar. Och det är här jag har jobbat på att inte låta Jante vinna  att inse att det är okej att bara vara! All tid måste inte upptas av nyttiga saker utan att sitta på balkongen är också att ladda batterierna.
Jag sitter och stickar och lyssnar på sommarpratarna. Årets bästa köp är min lilla gröna högtalare! Jag pluggar in den i mobilen och sedan är det bara att lyssna och lära sig en massa roligt 
Vi är båda så utvilade och längtar tillbaka till jobb och rutiner. Då vet man att man varit ledig tillräckligt länge!!

Lokala råvaror

Idag åt vi en så god middag! Jag lagade kyckling med rosmarin och vitlök. Vi åt potatis och sallad till. Det blev ännu godare då merparten var lokala råvaror!
Kycklingen hade vi köpt på Askunga Dovvilt och är kyckling som haft det bra! Och det märktes på köttet! Mycket tätare och man orkar inte så mycket som vanligt. Så nu har jag en restburk i frysen, där kommer alla slattar av kött, kyckling och korv hamna. Sedan blir det pyttipanna!
Vitlöken och löken var från Wenche på Hasslö. Och potatisen från Marianne på Hässlelyckans gårdsbutik.
Och sist kom rosmarinen från Carro i Göteborg, inte så lokalt men egenodlat!

Så himla lyxigt!!

Ölandstripp

Vi har som tradition att göra en dagsutflykt på sommaren till Öland. För mig är det fortfarande helt ofattbart att jag bara bor 10 mil från Öland!!
Vi startar alltid med en god fika på första rastplatsen som vi kommer till ;) för inget är väl så gott som att äta färska frallor ute i solen!
Nästa stopp blev Ullcentrum där jag köpte en helt ljuvlig härva med Baby Alpacka ♡♡ det ska nog bli en sjal, jag kommer inte frysa i vinter i alla fall ;)
På våra utflykter brukar vi inte planera så mycket utan stanna där det ser spännande ut. Så nästa stopp blev Byarum där det fanns en järnåldersby. Vi åt även där och det var så gott!!! Lufsa med stekt fläsk. Jag fick fråga Palle vad det var, tjock rålopa fick jag till svar!  Hm på mitt språk betyder det typ raggmunk  men guda gott var det!
Sedan bar det av mot norr där vi tog en kort promenad längs med vattnet i Trollskogen. Det var för varmt för några längre vandringar.
Allra längst ut finns fyren Långe Erik byggd 1845. Det var så otroligt vackert! Och varmt!
Sedan var vi så nöjda så vi körde hem via Medie Markt i Kalmar så att Palle fick köpa sig nya hörlurar. Så nu kan han spela utan att störa mig 

Örebro

Sista anhalten var Örebro. Här bodde vi söndag till tisdag. Jag hittade ett helt underbart B o B!! Det hette Lillåns Bed and Breakfast. Det låg ca 5 km utanför Örebro och det var ett hus från 1700 talet som låg på ett äldre pars tomt. Det var helt fantastiskt! Vi hade 52 kvadrat helt för oss själva! Där fanns allt! Och jag menar verkligen allt!! Vi fick betala 500 kr per natt och 50 kr per pers för frukost som innehöll allt man kan tänka sig! Värdinnan ställde in frukosten på kvällen så när vi vaknade var det bara att duka fram godsakerna!
På söndagen blåste det storm men vi tog en tur in till stan för att orientera oss lite. På måndagen var vi turister. Det var varmt och skönt ute. Vi startade med en guidad tur på slottet som blev gå 2 för 1 tack vare SJ Prio. SJ Prio är gratis och man kan samla till lite allt möjligt.
Efter guidningen åt vi lunch på Slotts resrurangen och halleluja vilken mat!!! Det var bland det godaste vi ätit! Kycklingspett med potatisgratäng och tzatziki!!  Det kostade 95 kr och var 100 ggr bättre än maten på Brådtom sluss!!
Som turist måste man ju besöka ett museum så det gjorde vi 😉
Sedan blev det Wadköping som verkligen levde upp till sitt ryckte! Så pittoreskt!
Sedan var vi helt slut så då åkte vi "hem" och bara njöt av de vackra trädgården!
Idag så styrde vi bilen hemåt igen. Hur mycket jag än gillar att uppleva nya saker så måste jag ju erkänna att jag verkligen gillar att vara hemma igen! Och katterna är överlyckliga! De har punktmarkerat oss hela kvällen 😊

Atelje Norrgården och Ostbiten

På söndagen åkte vi till semesterns huvudmål!! Atelje Norrgården och Ostbiten! Jag hittade denna pärlan på nätet och via instagram.
Det var nästan så jag trodde jag dött och kommit till himlen 😊😊 så mycket garn! Hur ska man kunna välja??
Så här fint garn kostar en slant och det gäller att välja rätt. Jag blir lätt lite snål när jag går runt och klämmer på allt fint. Jag är ju inte så duktig på att sticka och brukar mest göra sjalar. Och då är det svårt att motivera för många härvor!
Vi har på både gott och ont helt gemensam ekonomi, det betyder att jag inte kan shoppa hur som helst. Palle tyckte det var lite dyrt 😉. Förstå mig rätt! Palle brukar inte ha åsikter om vad jag handlar men nu behöver han både stol och hörlurar så det fick bli 4 härvor av det helt ljuvliga garnet Malabrigo! Jag har klappat hela dagen på mitt garn ❤❤
Hela besöket var magiskt! Miljön och lugnet var en lisa för själen.
Vi bestämde oss för att fika då vi såg de mumsiga räkmackorna. Jag fick ett glutenfritt bröd som var så gott att jag var övertygad om att det var hembakt! Men icke, det var från Semper. Så det är nu mitt nya frukostbröd!
Tyvärr har jag 40 mil till Atelje Norrgården så det dröjer lite tills nästa besök 😉

Brådtom sluss

I lördags åkte vi på semester! Första stoppet var i Brådtom sluss längs med Göta Kanal. Brådtom ligger i närheten av Norsholm. Det var vackert, det var lugnt och jag kommer aldrig åka dit igen!
Varför kanske du undrar? Det passade inte oss helt enkelt!
Det var toa på gården och det visste vi. Men en toa som är så liten att man har handfatet i knät passar mig dåligt som har cellskräck! Tur Palle var med så jag slapp låsa!
Sedan är vi ganska morgonpigga och frukosten serverades 8.30, vi vaknade 6.00. Tyvärr var maten dyr! Frukosten kostade 85 kr per pers och innehöll liten yoggi, en liten tetra med jucie, 1 fralla och 1 rostad skiva vitt bröd. 1 1/2 pkt smör, skivad ost och skinka. Det var även varsitt ägg från slussens egna höns.
Middagen kostade 99 kr och var kall rökt fläskfile och köpt potatissallad.
Det genuina som vi läst om fanns inte.
Trots mina klagomål var vi ganska nöjda 😉
Det var skoj för Palle att få se slussandet. Något han knappt sett innan. Jag är ju uppfödd med slussandet! Vi hade ju stuga i Töreboda som ligger vid Göta Kanal. Jag har tom badat i Kanalen 😉. Så jag hade inte velat missa Brådtom sluss!