Det är konstigt hur folk tolkar en olika.
Jag vet med mig att jag kan vara väldigt verbalt slängd i käften. Att jag är duktig på "trycka till" folk med några få ord.
Ingen egenskap jag är stolt över och något jag jobbar med. För det är ju liksom inget jag är stolt över. Jag har ofta ett behov av att ha rätt, ur barnsligt, jag vet, men så är det och jag jobbar verkligen på det!
Jag är överlag väldigt medveten om mina inte så trevliga sidor, och gör allt jag kan för att slipa bort kanterna.
I lördags var vi bortbjudna och under en diskussion fick jag levererat att "Om Palle slår mig får jag skylla mig själv för jag är så påstridig precis som X"
Wow liksom, var kom det ifrån?? Jag frågade personen om han menade allvar för både hans fru och Palle hävdade att han skämtade.
Jag sa då att jag har svårt att läsa dig menar du allvar? Men eftersom den här personen inte kan erkänna ett fel så hummades det bara.
Jag valde då att gå för att inte säga något dumt.
Sedan dess har jag retat mig mer och mer på den där dumma kommentaren! För jag tycker verkligen inte att man säger så.
Palle träffade honom igår och tyvärr la han fram det som om jag var ledsen, vilket jag faktiskt inte är. Men kontentan av det hela är:
Jag är så bossig och kör över Palle så att han inte får tycka och säga något. Jag är oftast trevlig men kan leverera giftiga kommentarer som sårar hon i familjen, så att han i familjen kände sig tvungen att säga något.
Alltså kommentaren om att jag får skylla mig själv om Palle slår mig beror på att bägaren rann över.
Jag kan nog ta allt av det jag gjort fel men inte det att Palle är överkörd!! Palle blev riktigt arg för så är det ju inte. Allt detta bottnar sig i att Palle hade en så vansinnigt ful tredelad bokhylla i svart och mässing som vi hade i 7 år. Sedan sa jag att nog är nog ut med fanskapet!!
Nu när vi tittar på hus så undrades det om vi inte skulle ha tillbaka hyllan.
ICKE sa jag, över min döda kropp!! Kanske sa Palle som den optimist han är :) Detta har nu lett till att Palle är en stackars kuvad man.
Men det de inte tänker på är alla de möbler som jag inte har kvar som Palle vägrat att ha i sitt hem. För Palle är inte lika verbal och berättar inte så mycket.
Och det roligaste är att många som lärt känna oss säger: Palle är bra snäll, men du får inte alltid din vilja fram eller hur??
För så är det; jag får i regel som jag vill men vissa saker backar han inte en tum på!
Men så här är det; Palle skulle ALDRIG slå mig!! Det kan vi ju alla komma överens om.
Vi bråkar och kivas och försöker komma fram med en lösning som passar oss båda. Ibland vinner jag och ibland vinner Palle. Som det är i alla relationer så ger man och tar man.
Umgänget med paret kommer givetvis tunnas ut, för även om jag gjort fel så kan dom ju tyvärr inte se det dom gör fel. För dom ser inte sina egna fel och brister.
Min syster sa det så bra " Man kan inte lära gamla hundar att sitta" och det stämmer, man får välja sina strider. Även om det resulterar i att man umgås mindre, för vissa fattar aldrig.
Men det viktigaste är ju att Palle och jag vet vad vi har varandra!! Och vi vet att vi respekterar varandra och inte kör över varandra. Utan låter båda komma till tals!
.jpg)
